Regeringsförklaringen 14 september 2004
(Det talade ordet gäller.) Eders Majestäter, En våg av terrordåd har under
senare år skakat världen. En global insikt har vuxit sig
stark: Alla demokratiska stater måste samverka för att bevara ett
demokratiskt, tryggt och öppet samhälle. Det fruktansvärda attentatet
mot barn och vuxna i skola nummer ett i Beslan,
Nordossetien, kunde inte ha inskärpt detta tydligare. Sverige kommer att ta
initiativ för att i internationell samverkan öka medvetenheten om barns
utsatthet och skyddsbehov i konfliktsituationer. Den internationella kampen mot
terrorism ska bedrivas med respekt för folkrätten och de mänskliga
rättigheterna. Rättsstatens principer ska hävdas. Ett starkt FN behövs för
att möta vår tids globala utmaningar. Generalsekreterarens
reformansträngningar ges fullt stöd. Sveriges kapacitet för att
bidra till fredliga lösningar av regionala konflikter stärks. Vårt
långsiktiga arbete för fred i Mellanöstern intensifieras. Målet är ett Israel
inom säkra och erkända gränser, och ett Palestina som byggs med demokrati och
i frihet. FN ska ges en central roll i återuppbyggnaden av ett Irak fritt
från krig och despoti. Sverige är militärt
alliansfritt. Försvarsomställningen fortsätter, baserad på
Försvarsberedningens förslag och en allmän värnplikt. Våren 2005 står Sverige värd
för ett möte mellan Nato och dess partnerländer om internationell
krishantering. Under kommande år tar Sverige sitt ansvar i upprättandet av en
multinationell snabbinsatsstyrka i EU:s regi, med
uppdrag att avvärja humanitära katastrofer. Sverige fortsätter ett aktivt
engagemang i FN:s och EU:s konfliktförebyggande och
fredsbevarande insatser på Balkan, i Afghanistan och Västafrika. Sverige ska gå i främsta ledet
i arbetet mot folkmord, massmord och etnisk rensning. Regeringen ska nära
samarbeta med FN:s generalsekreterare och den
rådgivare i folkmordsfrågor som tillsattes som ett konkret resultat av
Stockholms Internationella Forum. Övergreppen i Darfur måste upphöra och den
långa smärtsamma resan mot fred, säkerhet och försoning påbörjas. Den politiska och ekonomiska
utvecklingen i Asien, i synnerhet Kina, ges ökad uppmärksamhet. Dialogen med
Brasilien, Indien och Sydafrika fördjupas. I samverkan med
arbetsmarknadens parter ökar regeringen ansträngningarna för att fler länder
ska ratificera ILO:s konventioner. Svenska ungdomars möjlighet att
delta i internationellt biståndsarbete ska förbättras. Ett projekt inleds i
samarbete med EU och FN. Sverige är en av världens
största biståndsgivare. Enprocentmålet nås under
mandatperioden. Växande bistånd ger nya möjligheter. Trots en fantastisk utveckling
på det medicinska området leder bristande tillgång till läkemedel och
behandling till förlust av miljoner människoliv i världens fattiga länder. En ny kraftfull svensk
biståndssatsning initieras, inriktad på forskning, behandling och prevention
av sjukdomar som hiv/aids, mässling, tbc och malaria. Vidgat partnerskap
inleds mellan Sverige och länder där sjukdomarna slår hårt, och med andra
aktörer. Universitet och läkemedelsindustri inbjuds att medverka. * * * Herr talman, "Den regering som idag
tillträder ställs inför svårare problem och större utmaningar än någon
tidigare svensk regering i modern tid." Så löd statsminister Ingvar
Carlssons ord när han för tio år sedan steg upp i denna talarstol och avgav
sin regeringsförklaring. Han syftade på den ekonomiska
kris och den massarbetslöshet som förlamade Sverige. Ett decennium senare kan jag
konstatera; vi får gå tillbaka till 1960-talet för att finna ett läge då
Sverige mött en begynnande högkonjunktur i en liknande styrkeposition. Efter en långdragen
internationell lågkonjunktur ökar nu tillväxten rejält. Arbetsmarknaden
fungerar långt bättre än för tio år sedan. Exporten ökar kraftigt.
Investeringar och privat konsumtion växer. Bytesbalansen är stark. Inflation
och räntor är stabilt låga. De offentliga finanserna är starka. Saldomålet ligger fast. Utgiftstaken ska klaras. Den omedelbara utmaning som
regeringen står inför är att se till att arbetsmarknaden följer med i
uppgången så att arbetslösheten kan pressas tillbaka. Samtidigt måste
bristsituationer undvikas. Avvägningen är grannlaga. Det är bakgrunden till att en
kraftfull insats nu görs riktad till kommunsektorn. Antalet anställda inom
skola och förskola ska öka. Personalen inom vård och omsorg ska kunna
behållas också i kommuner och landsting med en kärv ekonomisk situation.
Risken för arbetskraftsbrist i offentlig sektor när konjunkturen vänder uppåt
minskas. Välfärden stärks. Samtidigt görs en förbättring av hushållens
köpkraft. Om inget dramatiskt inträffar i
vår omvärld, som får konjunkturen att vika, kommer utrymmet för reformer för
trygghet och rättvisa att vara gott de närmaste åren. Om några dagar presenteras en
stark reformbudget som utarbetats tillsammans med vänsterpartiet och
miljöpartiet. Därmed är det 121-punktsprogram som ligger till grund för
samarbetet på väg att förverkligas. * * * Herr talman, Jag vill att Sverige ska vara
ett land där trygghet och välfärd är för alla, inte bara några. Men i vårt land finns ännu
skillnader i hälsa och tillgång till utbildning som inte kan förklaras med
annat än social bakgrund. Skillnader i arbetsvillkor och
delaktighet som inte kan förklaras med annat än etnisk bakgrund. Skillnader i lön och makt som
inte kan förklaras med annat än kön. Hundraårig kamp mot
klassamhället har inte utrotat skillnaderna. Utan den analysen blir varje
program för ett bättre Sverige verkningslöst. Med den analysen blir det
kommande riksdagsårets arbetsuppgifter tydliga. Regeringen kraftsamlar nu kring
tre områden. För det första: vård, skola och
omsorg - välfärdens kärna. Den internationella
lågkonjunkturen har lett till stora påfrestningar på kommunernas och
landstingens ekonomi. Regeringen genomför därför en kraftfull satsning på
kommunerna. Kommuner och landsting får redan innevarande år 1,5 miljarder
kronor utöver vad som tidigare beslutats. Nästa år får kommuner och landsting
över tio miljarder mer än i år. 2006 ökar nivån ytterligare. Få verktyg fördelar så
effektivt samhällets resurser som den generella välfärden - lika för alla,
fördelad efter behov, betalad efter förmåga. Därför ska sjukhus drivas utan
privat vinstintresse. Ingen offentligt finansierad sjukvård ska ge förtur åt
privata försäkringspatienter. Ett nytt kommunalt utjämningssystem beslutas.
En översyn av lagen om offentlig upphandling görs. En nationell vårdgaranti för
alla behandlingar införs nästa år. En kraftig förstärkning av den
psykiatriska vården inleds samtidigt. För en starkare handikappolitik
föreslås en ny myndighetsstruktur. Försäljningsmonopolen för läkemedel och
alkohol försvaras. Regeringen kommer tillsammans
med Kommun- och Landstingsförbunden och berörda fackförbund att arbeta för
att vård- och omsorgsyrken görs mer attraktiva. Tryggheten för våra äldre
avgörs i hög grad av det bemötande och den omsorg de ges. Att personalens
kunskap tas tillvara och att goda möjligheter ges till utveckling är
avgörande för välfärden. Därför inleds en flerårig nationell satsning på
personalen i äldreomsorgen. Bostadstillägget för de sämst
ställda pensionärerna höjs. Socialförsäkringarna står inför
nya utmaningar. Vi ska ha socialförsäkringar som finansieras gemensamt och
ersätter för inkomstbortfall. De ska stimulera till arbete och vara flexibla
när arbetsmarknadens strukturer förändras. De ska samordnas med andra bidrag
och stöd. De ska ha en bred folklig förankring. En genomgripande översyn görs
av socialförsäkringarna. För det andra: barnen,
barnfamiljerna och de unga - vår framtid. Sverige ska leva upp till FN:s barnkonvention. Under 2006 går en miljard till reformer
direkt riktade till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Underhållsstödet
förbättras. Den del av bostadsbidraget som riktar sig till barnfamiljer höjs.
Ett barntillägg för studerande införs. Mottagandet av asylsökande barn
förbättras. Vallöftena till landets
barnfamiljer ska infrias. Från och med år 2006 höjs barnbidraget och
flerbarnstillägget. Flerbarnstillägg ges redan från andra barnet. Taket i
föräldraförsäkringen höjs den 1 juli 2006. Nästa år inleds arbetet med att
anställa 6 000 fler i förskolan. Barngruppernas storlek kan minska och
kvaliteten höjas. Satsningen på 15 000 nya lärare och andra vuxna i skolan
fullföljs. Tydliga förstärkningar görs för elever på gymnasieskolans
individuella program. En ny lärlingsutbildning införs. Tillsammans med
industrin och de offentliga arbetsgivarna vill regeringen skapa attraktiva
moderna gymnasieutbildningar i varje region. Regeringen presenterar inom
kort ett samlat handlingsprogram för att stärka ungdomars ställning i
samhället. Nya åtgärder förbereds för att med stöd av arbetsmarknadens parter
få ungdomar snabbare etablerade på arbetsmarknaden. Regeringen ska se över om
statliga stödformer kan införas som underlättar för unga att förvärva eller
hyra en egen bostad. Skillnader i uppväxtvillkor ska
inte leda till ojämn fördelning av tillgång till kultur och kulturella
uttrycksformer. Landets barnkulturutbud granskas och utvecklas. Satsningen på
museipedagogik för de regionala museerna permanentas. Fri entré införs på
ytterligare 16 statliga museer. För det tredje: kampen mot
arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten ska
pressas tillbaka under fyra procent. Målet är full sysselsättning. Regeringens program utgör en
helhet. Åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten sätts
in parallellt. Ska arbetslösheten pressas
tillbaka krävs stabila statsfinanser, låg inflation och ett starkt
företagsklimat. Hårt ekonomiskt trängda kommuner och landsting måste kunna
trygga befintlig personal och börja anställa fler. Det krävs också breda
insatser för att de många människor som idag går arbetslösa eller sjukskrivna
ska kunna återkomma i arbete. En rad skatteförändringar genomförs.
Tillsammans leder åtgärderna till en stärkt inhemsk efterfrågan och
förbättrade drivkrafter för arbete. Arbetsmarknadspolitiken
förstärks kraftigt nästa år. 20 000 nya platser skapas i programmen.
Ungdomsarbetslösheten har halverats. Insatserna för ungdomar förstärks
ytterligare. En reformering av introduktionen av nyanlända invandrare
förbereds. Fler praktikplatser skapas. Bättre arbetsplatsförlagd bedömning av
yrkeskompetens startar i höst. Ytterligare ett steg tas nästa
år i återbetalningen till löntagarna som kompensation för de egenavgifter som
togs ut i samband med budgetsaneringen. Grundavdraget höjs, liksom skiktgränsen.
Skatteförändringarna gynnar i första hand människor med låga inkomster. * * * Herr talman, Under det gångna riksdagsåret
har tillväxtfrågorna dominerat det offentliga samtalet och den politiska
dagordningen. Erfarenheterna från
tillväxtsamtalen är goda. De var ett sätt att åstadkomma samling och
samförstånd kring för nationen avgörande frågor - en modell som kommer att
behövas också i det framtida arbetet. Insikten stärktes: rättvisa och
tillväxt är varandras förutsättningar. Det är ingen slump att Sverige,
tillsammans med andra nordiska välfärdsländer, toppar internationella
jämförelser av både levnadsstandard och tillväxtförutsättningar. En ansvarsfull politik de
gångna åren har givit oss ett gott utgångsläge. Den goda utvecklingen ska tas
tillvara. Sverige ska stå än starkare nästa gång konjunkturen vänder nedåt. Samtalet om tillväxt blir nu
till handling. Villkoren för företag och
näringsliv förbättras. Reformeringen av 3:12-reglerna fullföljs.
Förmögenhetsskatten förändras, arvs- och
gåvoskatten avvecklas. Merparten av kapitalskatteförändringarna finansieras
med andra skatteförändringar inom företagssektorn. Breda satsningar görs på
entreprenörskap, innovation och forskning. Ett innovationspolitiskt råd lett
av näringsministern inrättas. Inom ramen för
infrastruktursatsningen startas en rad större väg- och järnvägsprojekt. Under
det kommande året prioriteras bland annat E6 i norra Bohuslän, Mälartunneln,
Botniabanan, väg 73 till Nynäshamn och E18 Adolfsberg-Lekhyttan.
Så snart planprocessen är klar kan också arbetet på väg 45 i Västra Götaland
inledas. Utbyggnaden av vägar, spår, 3G
och bredband samt av högskola och distansutbildning lägger en viktig grund
för den regionala utvecklingen. Mitthögskolan blir universitet den 1 januari
2005. Särskilda forskningsresurser ställs till universitetets förfogande. Bostadsbyggandet har tagit
rejäl fart. Regeringens mål om 30 000 nya lägenheter per år är inom räckhåll.
En byggsamordnare tillsätts tillsammans med bygg-, fastighets- och
anläggningssektorn för att stärka konkurrens, kvalitet och miljötänkande. Aktieägarnas insyn och
inflytande över löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare
bland annat i börsnoterade bolag och försäkringsbolag ska öka. Kampen mot
olagliga karteller fortsätter. Ett brett åtgärdspaket mot skattefusk och
svartarbete genomförs. Allas vilja och förmåga till
arbete ska tas tillvara. Arbetslivet måste göras mänskligare. Kampen mot
ohälsan fortsätter. Arbetsgivarnas delfinansiering av sjukpenningkostnaden
förändras. Breda insatser görs för att öka invandrares integration på
arbetsmarknaden och funktionshindrades möjligheter till arbete. Nästan var femte innevånare i
Sverige har minst en förälder som inte är född här. I en global värld är
detta en stor tillgång. Diskrimineringen måste upphöra - oavsett om den sker
på grund av kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. En
utbildningskampanj genomförs för att öka kunskapen om de nya
diskrimineringslagarna. * * * Sverige har toppositioner att
utveckla. Det gäller utbildning och
forskning, IT och bioteknik, fordonsindustri, design, jämställdhet,
miljöhänsyn och de produkter som basindustrin förädlar. Sverige ska vara en ledande
forskningsnation. Grundforskningen förstärks och forskarutbildningen byggs
ut. Den sociala snedrekryteringen till högskolan bekämpas. Möjligheterna till
kommersialisering av forskningsresultat stärks, och universitet och högskolor
ska kunna få del av avkastningen. En forskningspolitisk proposition läggs
fram. Staten tar ett fortsatt stort ansvar för en modern vuxenutbildning. Exportfrämjandet stärks. De
ekonomiska förbindelserna med USA uppmärksammas särskilt Svensk form och
design marknadsförs utomlands. Designåret 2005
genomförs. Några av Sveriges största
företag verkar i branscher där investeringar i forskning och utveckling är
helt avgörande för internationell framgång. Regeringen avser att bjuda in
näringsliv och fackliga organisationer för att genomlysa förutsättningarna
för IT/telekom- och
bioteknik/läkemedelsbranscherna. Mot bakgrund av de många
svensk-finska företagsfusionerna fördjupas det industripolitiska samarbetet
mellan Sverige och Finland. Ett finsk-svenskt toppmöte hålls i början av
nästa år. Basindustrin är ryggraden i
svensk industri. Företrädare för bas- och verkstadsindustri bjuds in att
gemensamt utarbeta ett program för att utveckla Sveriges ledande positioner
inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Ytterligare insatser görs för
att stärka SAAB:s möjligheter att växa i
Trollhättan. En statssekreterargrupp ska i nära samverkan med företaget,
facken och kommunen driva på arbetet för att Trollhättan fortsatt ska vara
ett konkurrenskraftigt centrum för produktion och utveckling av bilar. Satsningar på vidareförädling
av den svenska skogsråvaran genomförs. Åtgärder mot exploaterande
skogsförvärv presenteras. För att nyttja statens mark bättre och skapa jobb i
glesbygd vidgas Sveaskogs uppdrag till att också omfatta naturturism. Det svenska jordbruket och
livsmedelsindustrin skapar sysselsättning och ger konsumenterna mat av hög
kvalitet. Säker mat, god djuromsorg och miljöhänsyn prioriteras. Skatten på
dieselolja för jord- och skogsbrukets maskiner sänks. Lönsamheten förbättras. I tio år har Sverige haft en
jämställd regering. Vi är många som ivrigt väntar på motsvarande utveckling i
svenskt näringsliv. Särskilda åtgärder föreslås för
en jämställd förskola. Föräldraledighet ska inte kunna användas som
uppsägningstid. Starka kommersiella intressen sprider sexualiserade bilder av
kvinnor och exponerar båda könen fördomsfullt. Det försvårar
jämställdhetsarbetet och måste motarbetas. Fortsatta insatser görs mot
hedersrelaterat våld. En nationell handlingsplan förbereds mot prostitution
och handel med kvinnor och barn. Sverige driver aktivt på det
internationella jämställdhetsarbetet inom EU och FN. * * * Herr talman, De hot som vi tidigare såg
riktas mot oss var många gånger yttre hot, riktade mot vårt land från andra
länder. Den sortens hot har i det närmaste försvunnit. Samtidigt har andra inre hot
smugit sig på. De finns i vårt eget land, i vår vardag. Kriminaliteten i
Sverige förändras, förgrovas och internationaliseras. Med anledning av den förändrade
yttre hotbilden fortsätter omställningen av det militära försvaret. Det är
vårt gemensamma ansvar att mildra effekterna på de orter som berörs. I samma takt som resurser
frigörs genom neddragningen av försvaret styrs resurser över till att möta
inre hot. Ett treårigt program presenteras. Brottsligheten bekämpas. 4000
nya poliser utbildas och anställs under mandatperioden. Närpolisen och det
förebyggande arbetet stärks. Kampen mot grov ekonomisk brottslighet och
smuggling av människor, vapen och narkotika utvecklas. Säkerhetspolisen får
medel för att förstärka personskyddet. Åklagare och domstolar ges ökade resurser
för att påskynda sitt arbete. Tidsaspekten är särskilt viktig när unga begår
eller drabbas av brott. Kriminalvården stärks. Sverige
ska ha en human och effektiv kriminalvård som klarar de säkerhetskrav som
ställs. Platsbristen ska byggas bort och individualiseringen öka. Goda
behandlingar som motverkar återfall i missbruk och brott ska utvecklas.
Säkerheten stärks. En ny säkerhetsanstalt förbereds. Alkoholmissbruk och narkotika
motarbetas. Det förebyggande arbetet riktat mot ungdomar, föräldrar och andra
vuxna fortsätter inom ramen för de nationella handlingsplanerna mot alkohol
och narkotika. Missbrukarvården ges ytterligare resurser. Insatser för
rehabilitering av missbrukare stärks. Satsningen på narkotikafria fängelser
fortsätter. Den snabbt växande gränshandeln med kopplingar till brottslighet
måste stävjas. Förebyggande insatser stöds.
Brott ska bekämpas, men också brottens orsaker. Framgångsrika förebyggande
verksamheter för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet, missbruk
eller socialt utanförskap ges stöd. Skolor i segregerade och socialt utsatta
områden får mer resurser för att kunna utveckla sina insatser. Det öppna demokratiska
samhället är sårbart. Ett större säkerhetstänkande
behövs inom många samhällsnyttiga verksamheter, från information till
kärnsäkerhet. Katastrofer och andra extrema situationer kan utgöra ett
dramatiskt hot mot grundläggande värden i samhället och få omfattande
konsekvenser för befolkningens liv och hälsa, miljö och ekonomi. Under året förbereds nya
förslag för att stärka samhällets motståndskraft mot kriser och terrorism. En
särskild utredare får i uppdrag att utarbeta förslag till hur militära
resurser kan användas som stöd för polisen vid större angrepp på vår demokrati.
Underrättelseverksamhetens inriktning ses över. Demokratin får aldrig tas för
given. En ny tids samhällsengagemang,
inte minst en ung generations intresse för globala frågor behöver fångas upp
av folkrörelserna, folkbildningen och de politiska partierna. Handslaget med
idrottsrörelsen är framgångsrikt och fortsätter. Den svenska nationaldagen ska kunna firas i stolthet och glädje av
nya och gamla svenskar. Den sjätte juni blir allmän helgdag från och med
2005. Sverige ska ha en modern
författning. Under hösten påbörjar en ny författningsutredning sitt arbete
med att se över demokratins spelregler. * * * Det gröna folkhemmet ska
byggas. Det är en vision om ett
ekologiskt hållbart Sverige där hälsa, miljö och välfärd värnas, samtidigt
som vi bättre kan bidra till ökad solidaritet och en rättvisare
resursfördelning i världen. Viljan att ställa om och
modernisera samhället i resurseffektiv riktning kommer att frigöra en våg av
tekniska innovationer och investeringar som genererar tillväxt. Regeringens politik för hållbar
utveckling förstärks och breddas. En sammanhållen klimat- och
energipolitik utvecklas. Vattenfall ska ta en ledande roll i omställningen
till förnybar energi. Energiintensiv industri som deltar i program för
energieffektivisering ges möjligheter till skatterabatt. Det statliga stödet
till kommunernas klimatinvesteringar förstärks. Land- och havsområden ska
till år 2006 pekas ut för utbyggnad av vindkraft. Offentlig verksamhet ska
vara ett föredöme. Investeringar som gör skolor, sjukhus, bibliotek och andra
offentliga lokaler mer energieffektiva stimuleras. Elcertifikatsystemet
vidareutvecklas för att öka inslaget av förnybar elproduktion. Handel med
utsläppsrätter blir ett kraftfullt styrmedel för att minska
koldioxidutsläppen i Sverige och EU. Kundernas ställning på marknaderna för
el, naturgas och fjärrvärme stärks. Transportportsystemet förnyas.
Sveriges klimatmål ska nås. Bensin- och dieselskatten höjs liksom
fordonsskatten för bil och lätt lastbil. Infrastrukturen för försäljning av
alternativa bränslen ska förbättras. Skattebefrielsen för biodrivmedel och
andra förnybara drivmedel fortsätter. Minst 25 procent av alla statliga
nyinköpta bilar ska år 2005 vara miljöbilar. Sverige verkar aktivt inom EU
för en bränsle- och miljödifferentierad kilometerskatt på tung
lastbilstrafik. En miljard kronor av det ökande
biståndet kommer att satsas på insatser särskilt destinerade till
miljöområdet. Satsningarna ska göras inom fält där Sverige står starkt och
kan ge värdefulla bidrag. På detta sätt väver vi samman solidaritet,
ekologiska hänsyn och ekonomisk tillväxt både i Sverige och i våra
samarbetsländer. * * * Herr talman, De stora framtida utmaningarna
är globala. Företag rekryterar arbetskraft
över gränserna. Brottsligheten internationaliseras. Gifter sprids med vind
och strömmar, men också i varor på en global marknad. I en tid då nationalstaten
blivit för liten för att lösa samtidens frågor och människors vardagsproblem
måste också demokratin bli gränsöverskridande. EU är ett uttryck för den
politiska viljan att skapa en demokratisk motvikt till marknadskrafterna. Ett
uttryck för länders vilja till samarbete för att möta problem som är
gemensamma. Det nya EU-fördraget bekräftar
ordningen med ett i huvudsak mellanstatligt samarbete. En bred
remissbehandling genomförs innan riksdagen tar ställning till förslaget. Om några månader fyller
EU-landet Sverige tio år. En av våra främsta företrädare
i det arbetet var Anna Lindh. För tre dagar sedan hedrades hennes minne. Anna
Lindh var också starkt engagerad i arbetet med att sätta punkt för
uppdelningen av Europa i öst och väst. EU:s
utvidgning fortsätter. Bulgarien och Rumänien ges stöd för att kunna bli
medlemmar 2007. Ett program för att öka kontakterna med det turkiska
samhället inleds. Genom att öppna för förhandlingar hjälper vi Turkiet att
stärka de mänskliga rättigheterna i landet, inte minst för den kurdiska
minoriteten. Balkanländernas väg mot medlemskap stöds. Samarbetet mellan de nordiska
och baltiska länderna i EU-frågor utvecklas. Dialogen med Ryssland fördjupas
och kontakterna med EU:s grannländer som Ukraina och
länderna i Kaukasus intensifieras. EU:s
jordbrukspolitik måste reformeras och regionalpolitiken koncentreras till de
nya medlemsländerna. Därför verkar regeringen, tillsammans med andra
nettobetalande länder, för att EU:s utgifter inte
tillåts öka. Sverige arbetar för att EU tar
ett ökat ansvar för de globala ödesfrågorna, och för en europeisk
handelspolitik som främjar tillväxt och bidrar till att bryta de fattigaste
ländernas marginalisering i världsekonomin. Samordningsansvaret för
EU-frågor förs över från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen. * * * Vi har anledning att vara
stolta över Sverige, men vi är inte nöjda. Det är dags att ta nya steg för
att öka rättvisan och tryggheten, för att göra Sverige till ett bättre land
att leva i. Så länge tryggheten inte är för
alla, så länge minsta orättvisa råder, så länge har en socialdemokratisk
regering en självklar uppgift. Målet, visionen, kan man
uttrycka på många sätt. Låt mig illustrera, och
samtidigt avsluta, med att citera Olof Palme i riksdagens partiledardebatt i
februari 1986: "När den materiella
otryggheten inte ständigt sprider sin skugga över människors liv blir det rum
för andra värden. Den generella välfärden ger oberoende och rörelsefrihet.
Den lyfter bort oron för mycket av det oväntade som kan inträffa och slå
sönder våra liv och våra drömmar. Vi kan andas lättare. Vi kan se
oss omkring. Viljan vaknar att erövra världen, spänna våra krafter för att
påverka och förändra. Vi får lust att upptäcka och förnya. Vi orkar satsa
också när oddsen för att vi ska lyckas är små. Vi dras mot det ljusa och
goda. Tid och ork frigörs att
upptäcka andra människor, att bygga upp ett positivt beroende av varandra i
form av kamratskap, omtanke och samarbete. Trygga och befriade från rädslans
och orons förlamning kan vi låta livslusten växa och sprida sig inom oss och
från människa till människa." |
|
Källa: Regeringen |
|
|
|
|
|
|