|
Riksdagen beslutade i juni 2003 om nya förmånsrättsregler
som reglerar i vilken ordning som fordringsägarna får betalt i en konkurs.
De nya reglerna började gälla den 1 januari 2004 för nya krediter och den 1
januari 2005 för äldre krediter med företagshypotek, det vill säga det
uppstår en retroaktiv effekt i detta steg.
– Det är glädjande om företagens protester nu får gehör, säger Anne Wigart på Svenskt Näringsliv med anledning av att
kristdemokraterna lagt en motion om att steg två i de nya
förmånsrättsreglerna ska skjutas upp i avvaktan på en utvärdering av
reglerna.
Enligt Anne Wigart är det nödvändigt att skjuta
upp genomförandet av att de nya reglerna för gamla företagshypotek
kombineras med ett borttagande av den så kallade övergångsregeln.
– Annars riskerar företag, även efter årsskiftet, att få krav på
kompletterande säkerheter eller få sina krediter uppsagda med åberopande av
de nya förmånsrättsreglerna, säger hon.
Även Per Lidström från FöretagarFörbundet andas
optimism.
– Det verkar nu som det finns en majoritet i riksdagen för att senarelägga
steg två vilket är en stor framgång. Nu hoppas vi att riksdagen också visar
detta i handling, säger Per Lidström. Då bankerna just nu håller på att
anpassa krediterna för steg två är det viktigt att ett riksdagsbeslut i
frågan kommer omgående, läget för många småföretag är akut.
Svenskt Näringsliv krävde att en konsekvensanalys av kreditgivningen skulle
göras innan de nya reglerna antogs. Även FöretagarFörbundet
var emot lagen.
Farhågorna har besannats, nu drabbas även skötsamma företag av att deras
kreditförsörjning försvåras till följd av de nya reglerna. Företagen kan
inte låna till nödvändiga investeringar. Nya satsningar och nya jobb skjuts
därmed på framtiden.
Kristdemokraternas motion innehåller ett förslag om senareläggning i två år
vilket är en rimlig tid för att kunna göra en ordentlig konsekvensanalys
och utvärdering av hur de nya reglerna påverkar kreditförsörjningen till
små och medelstora företag, anser Anne Wigart och
får medhåll av Per Lidström.
– Det krävs ett omfattande analysarbete kring kreditgivning och hur mindre
företag ska ha möjlighet till en kapitalförsörjning som stimulerar tillväxt
och företagande samtidigt som man beaktar lagstiftarens intentioner med de
nya förmånsrättsreglerna, säger Anne Wigart.
En upprymd Per Oremo, företagare och
initiativtagare till protestlistan mot de nya förmånsreglerna, konstaterar
att en delseger är vunnen.
– Det här visar att förslaget var fel från början, glädjande är att så
många riksdagsledamöter hörsammat vår kritik. Det viktiga är nu att
översynen av förmånsrättsreglerna blir verklighet, säger Per Oremo.
|
